Finsk version   Svensk version

Prästgårdens rior

Året efter att klockstapeln byggdes, 1752, blev prästgårdens rior och tre däromkring stående lador "i aska lagade". Säd och hö blev lågornas rov. Orsaken till eldsvådan uppgavs vara " en främmande förbigående människas ovarsamhet, då han skulle taga eld på sin tobakspipa".
( källa: församlingsarkivet)

Själö hospital

Åtminstones två gånger kom elden lös på Själö på 1700- talet. Den 13 april 1729 brann föreståndarens, för hospitalet, gård och byggnader. Ungefär 17 år senare, den 25 augusti 1746, kom elden åter lös och förstörde flera byggnader och plank. På prästgården blev bagarstugan med kamrar vid gaveln, ett fähus, foderlada, två backstugor och två bodar lågornas rov.
(källa: L.W.Fagerlund: Finlands Leprosorier, Helsingfors 1886)

I slutet av kommunionboken för åren 1836-1842 finns ett antal brottsmålsanteckningar införda. Handlingarna upptar bland annat ett mord- brandförsök på Själö Hospital år 1836. Den åtalade var en torpare på Urksor, vilken lockat en "pigeflicka" från Poutuis till sin medhjälpare. Den planerade branden misslyckades. Huvudpersonen dömdes till döden. Hans dom ändrades av hovrätten och den skyldige bestraffades med förvisning till Sibirien.

Prostvik Söderby

Sommaren 1813 ödelade en större brand hela tre hus på Prostvik. Under en häftig storm hade i bagarstugan på Söderby uppstått en eldsvåda, som "inom en timme ödelade alla därstedes varande hus utom karaktärbyggnaden och spannmålsbodan, som nu ensamt står kvar (1985) bland de rysliga ruinerna av trenne härjade tomter", skriver Finckenberg: och han fortsätter: "Olyckan ville att nästan allt folket i byn voro spridda ute på åtskilliga arbeten,då elden först utbröt, så Hemmil, Skräddars ock Lilla byggningenalla voro i full låga, innan hjälpen hann ankomma, och därigenom blev ganska litet av den lösegendom som fanns i de brinnande husen bärgad."
"- En kall rysning överfor mig, då jag från Simonby bergen såg de många nakna skorstenarna och föreställde mig mina goda syskons känsla, att vid sin hemkomst finna sig så gott som husvilla."
Efter en dylik förödelse återstod inte annat än att uppföra sig nya byggnader. Förlusterna av branden representerade stora världen. 
(Källa: L.Svahnströms avhandling om lanthushållningen på Prostvik under Schulténs tid. Avhandlingen bygger till stor del på brevväxlingen mellan Schultén och Finckenberg).

Nagu Kyrka brinner 1907

Eldsvåda i Nagu kyrka, Då några personer i går kl 2 e.m. inträdde i Nagu kyrka för att där skura ljusstakar, märkte en stark röklukt. De begåfvo sig upp på vinden och märkte där att ett pas takstoleresningar antändts af ett kaminrör. Genom klämtningar i kyrkklockorna tillkallades släckningshjälp, hvarefter elden inom kort släktes. Kaminen hade icke blifvit eldad sedan söndag morgon.
(källa: Åbo underrättelser 17.12.1907 no 343)

Själö Hospitals badstuga 1910

Eldsvåda i Nagu. Själö Hospitals badstuga nedbrann i går till grunden. Elden uppkom vidåass 3 på eftermiddagen och kl. 5- tiden var badstugan helt och hållet förstörd. Stor vattenbrist rådde vid tillfället och hindrade släckningsarbetet, men tack vare energiskt arbete och god ledning - vår sagesman prisar i detta avseende särskilt översköterskan vid hospitalet- lyckades man rädda i närheten befintliga halm och vedupplag, ett svinhus, m.m. Badstugan var ny och första gången eldad, varför det är troligt att elden genom någon springa nått taket. Badstugan, som tillhörde kronan, var oförsäkrad.
(källa: Västra Finland, 13.10.1910 no.119)

Ålderingshemmet brinner 1911

Fogden Frans Berg var den första, som observerade elden, och försökte först med en mimimax-apparat, sedan tillsammans med Pettersson medels gårdens brandspruta kväfva elden, men spred denna sig snabbt från den ena byggnaden till den andra, så att inom kort förutom vedlidret med 70 famnar ved, hufvudbyggnaden, bageribyggnaden, spanmålsmagasinet, redskapslidren och fyra mindre uthusbyggnader, jämte 14 häckar hö voro antända och nedbrunne till grunden.

Go to Top